Kia Sportage Plug-In Hybrid test - är den rätt för dig?

Att välja en laddhybrid handlar inte bara om låg deklarerad förbrukning. I mitt Kia Sportage Plug-In Hybrid-test granskar jag hur drivlinan fungerar i vardagen, vad räckvidden betyder i svenskt klimat, hur bilen klarar långresor och om den är ett bättre köp än en vanlig hybrid eller en ren elbil.

Kia Sportage Plug-In Hybrid i test för vardag och långresa

Min första bedömning är att Sportage fungerar bäst som en praktisk familje-SUV med elektrisk vardagskörning. Den har gott om plats, hög sittposition och fyrhjulsdrift, men laddhybridens ekonomi bygger på att batteriet faktiskt fylls regelbundet.

Kia Sverige anger en batterikapacitet på 13,8 kWh, en elmotor på 66,9 kW och en systemlösning som ger upp till 64 kilometers elektrisk räckvidd enligt WLTP. Det är tillräckligt för många pendlingsresor, men siffran ska inte tolkas som en garanti för samma räckvidd i minusgrader, med takbox eller på motorväg.

På korta resor blir bilen tyst och följsam. Elmotorn gör störst skillnad vid start, kökörning och lugn stadstrafik. När bensinmotorn går in är övergången oftast mjuk, men vid hård acceleration märks det att bilen kombinerar flera kraftkällor och har en relativt hög vikt.

Räckvidd, laddning och verklig förbrukning

Den deklarerade förbrukningen på 3,2 l/100 km är attraktiv, men den förutsätter att bilen körs med laddat batteri under testcykeln. På en längre resa där batteriet tar slut blir Sportage mer som en tung bensinhybrid, och då bör man inte räkna med laboratorievärdet.

Jag tycker därför att man ska se laddhybriden som två bilar i en. Till vardags kan den köras på el, medan bensinmotorn ger flexibilitet på långresan. Den som laddar hemma varje natt får betydligt större nytta än den som bara ansluter bilen någon gång i veckan.

Full laddning tar ungefär 4 timmar och 20 minuter med AC-laddning enligt bilens tekniska data. Vanligt eluttag tar omkring 6 timmar. Det är ingen bil för snabbladdning under resan, utan för laddning hemma, på jobbet eller vid längre stopp.

Så känns Sportage på vägen

Fyrhjulsdriften är en tydlig styrka på svenska vägar. Den hjälper vid snö, halt underlag och när bilen ska dra iväg med släp, även om den inte gör Sportage till en terrängbil. Markfrigången är cirka 170 millimeter, vilket räcker för grusvägar och vintervägar men inte för mer avancerad terrängkörning.

Komforten är viktigare än sportighet. Styrningen är lätt, sikten är bra och bilen känns stabil i motorvägsfart. På dålig asfalt kan den höga vikten märkas i fjädringen, särskilt med stora 19-tumshjul. Jag skulle därför välja mindre hjul om komfort och lägre däckkostnad väger tyngre än utseendet.

Med en acceleration från 0 till 100 km/h på 7,8 sekunder är bilen tillräckligt snabb för omkörningar och påfarter. Den känns inte som en prestanda-SUV, men kraften finns där när man behöver den. I vardagen uppskattar jag framför allt den omedelbara responsen från elmotorn.

Utrymmen, dragförmåga och utrustning

En vanlig invändning mot laddhybrider är att batteriet äter upp bagageutrymmet. Här klarar sig Sportage relativt bra med 540 liter bakom baksätet och upp till 1 715 liter med sätena nedfällda. Det räcker för barnvagn, matkassar och semesterpackning, även om lastgolvet inte är lika flexibelt i alla versioner.

Den maximala bromsade släpvagnsvikten är 1 210 kilo. Det gör bilen användbar för en mindre husvagn, båttrailer eller släpvagn, men den som regelbundet drar tung last bör kontrollera exakt släpvagnsvikt för den aktuella utrustningsnivån.

Redan instegsversionen har bland annat navigation, backkamera, adaptiv farthållare och 12,3-tumsskärm. Dyrare versioner lägger till funktioner som 360-graderskamera, matrix-LED och Harman Kardon-ljud. Min erfarenhet är att den viktigaste utrustningen är förarassistans, värme och kamera, medan premiumljud och större fälgar är trevliga men mindre avgörande i vardagen.

Sportage laddhybrid jämfört med alternativen

Det är framför allt valet mellan vanlig hybrid, laddhybrid och elbil som avgör om Sportage blir rätt. Laddhybriden är inte automatiskt det mest ekonomiska alternativet, eftersom den har både ett större batteri och en bensinmotor att underhålla.

Jag skulle välja laddhybriden för den som kör många korta resor, har laddplats hemma och samtidigt gör flera längre resor varje år. För den som saknar egen laddning är en vanlig hybrid ofta mer logisk. Har man möjlighet att ladda både hemma och på jobbet kan en ren elbil vara ett mer konsekvent val.

Det här bör du kontrollera vid provkörningen

En kort provtur runt bilhallen säger inte tillräckligt. Jag rekommenderar att provkörningen innehåller både stad, landsväg och motorväg, helst med fulladdat batteri och kall bil. Då märker du hur länge eldriften faktiskt räcker och hur snabbt bensinmotorn startar vid kyla eller kraftig acceleration.

• Kontrollera hur bilen uppför sig med låg batterinivå.
• Testa värme, rattvärme och sätesvärme eftersom de påverkar vinterräckvidden.
• Prova baksäte och bagage med den utrustning du normalt transporterar.
• Lyssna efter däckljud, särskilt om bilen har 19-tumshjul.
• Kontrollera laddkabel, ladduttag och om hemmets laddplats passar bilens behov.

Jag hade också räknat på totalkostnaden med försäkring, service, laddbox och vinterhjul. Ett lågt deklarerat CO2-värde säger inte mycket om ekonomin om bilen sällan laddas och huvudsakligen körs på bensin.

Min slutsats om Kia Sportage Plug-In Hybrid

Kia Sportage Plug-In Hybrid är en välutrustad och rymlig laddhybrid med starka vardagskvaliteter. Fyrhjulsdriften, bagageutrymmet och möjligheten att köra elektriskt på kortare sträckor gör den särskilt intressant för svenska familjer som vill behålla friheten på långresan.

Den största svagheten är inte tekniken utan användningen. Utan regelbunden laddning försvinner mycket av poängen, och på lång motorväg blir den varken lika snål som en effektiv hybrid eller lika enkel som en elbil. Med rätt körmönster är den däremot ett balanserat val, särskilt för den som vill minska bensinförbrukningen utan att planera varje längre resa kring laddstationer.