Faktablad

Nedan presenteras faktablad för identifiering av Corvair 1960-69, sammanställda avstyrelsen för Corvair Club Sweden.

Lägg muspekaren över dokumentet och klicka på "Nytt fönster" i övre högra hörnet på lilla bilden så förstoras sidan till full läsbarhet.

På den nya sidan kan du därefter zooma ytterligare genom att använda det lilla förstoringsglaset i övre högra hörnet.

Mycket nöje.......

 

Problem with Swedish?

Copy text. Open Google translate. Paste Swedish text. Choose your language. Voilà. At least more understandable.......

Dokumentet nedan är ett STORT Excelark skapat av Lars Filipsson över Corvairproduktionen 1959-1969 . Börja med att klicka på lilla pilen längs upp i högra hörnet på sidan som tar dig till "Nytt fönster". Väl där klickar du på knappen med vit pil uppåt "Öppna original" och flytta därefter runt på arket med hjälp av vertikal-/horisontal handtagen.

Skrivet av:Ronnie Stensson

Svensksålda Chevrolet Corvair

Denna skrivelse är tänkt att försöka förklara vilka modeller av Corvair som såldes i Sverige och vilken utrustning de hade. Det är inte någon exakt vetenskap, utan uppgifterna är baserade på utförandet på de bilar som har överlevt till dags dato, samt i vissa fall uppgifter från svenska försäljningsbroschyrer.


Vad är svensksålt? Jag definierar det som en bil som har importerats och sålts ny i Sverige av General Motors Nordiska. En bil som har importerats genom någon annan firma (vilket kan ha skett redan då bilen var ny eller senare som begagnad) eller av en privatperson är alltså i mina ögon inte svensksåld och kan skilja sig i utrustning mot en svensksåld bil.

 

Registreringsdatum

-Min bil har första registreringsdatum 600101, säger någon. -Den måste väl vara svensksåld?

Inte nödvändigtvis. Det enda man kan vara säker på är att bilen INTE är registrerad den 1 januari, för även på 60-talet var nyårsdagen en helgdag då ingen bilförsäljare jobbade. Däremot har den kommit till Sverige tidigare än 1973. Hur kommer det sig då att man ofta ser bilar vars första registreringsdatum anges till 1 januari. Jo, när man gick över till de nya registreringsskyltarna och började med att datalagra registreringsuppgifterna (runt 1973) så fick man handknacka in alla uppgifter på redan registrerade bilar. Uppgiften om första registreringsdatum tog man i många fall inte så hårt på, var bilen av årsmodell 1960 så stansade man in 600101. Det gick troligen snabbare och var enklare att göra så än att ta reda på det verkliga registreringsdatumet. Det var troligen få personer som på den tiden brydde sig om exakt vilket datum en gammal begagnad bil var registrerad.

En annan uppgift som man får ta med en nypa salt på dagens registreringsbevis är ”Antal ägare”. Det hade varit mer korrekt ifall rubriken hade varit ”Antal ägare sedan 1973”, för det är det som siffran egentligen visar, alltså antalet ägare sedan man gick över till datalagrat bilregister.


Modeller och utrustning

GM Nordiska valde att endast lagerhålla vissa specifika modeller och med en viss utrustning. Detta gjorde det exempelvis enklare med reservdelshållningen, då man slapp hålla alla varianter av reservdelar i lager. Bilarna beställdes till exempel med kilometergraderad hastighetsmätare och vindrutespolning, vilket monterades på fabrik redan när bilarna byggdes. När bilarna kom till Sverige så monterades en del ”svensk” utrustning, såsom stänkskydd, europeiska strålkastare (de amerikanska Sealed Beam-strålkastarna var inte godkända i Sverige då, men brukar accepteras av dagens bilprovning), reflexer bak och svenska bilbälten. Stänkskydden var på Corvair 1960-64 skräddarsydda för just Corvair, och hade Chevrolet-text. På 1965-66 så har jag bara sett universalmodeller av stänkskydd, med två vita pilspetsar (ungefär som Citroens logotyp).

De främre blinkersglasen fick på de årsmodeller som hade orangea glas (1963 och uppåt) bytas ut mot vita eftersom blinkers och parkeringsljus delar samma glödlampa, och enligt svensk lag får man inte ha orange parkeringsljus. För 1963-64 Corvair löste man det lätt genom att montera blinkersglas från tidigare årsmodeller, men för 1965-66 så fick man ta fram speciella vita glas som bara användes för europeiska marknaden. Jag vet inte om de vita glasen monterades redan när bilen byggdes, men jag misstänker att så kan ha varit fallet.


Många 1965-66 Corvair har även eftermonterade extralås har jag observerat, antingen i form av ett växelspakslås (endast på bilar med manuell låda) eller ett rattstångslås som man får låsa och låsa upp manuellt (efter att man har vridit ratten till rätt position). Jag vet inte om liknande lås förekom på andra årsmodeller eller hur det kommer sig att bara vissa bilar fick dessa lås?

Färgmässigt så verkar vitt, rött och ljusgult ha varit färger som sålde bra under 60-talet, inte bara på Corvair utan även på många andra amerikanare. Jag tycker i alla fall att man ofta ser vita bilar med röd inredning och ljusgula eller röda bilar med svart inredning bland de svensksålda vagnarna.


Vad gäller specifikt för 1960-61?

Nästan alla Corvair som såldes verkar ha varit 4-dörrars bilar i 700-serien. De extrautrustades med fällbart baksäte, cigarettändare, solskydd även på höger sida, armstöd på dörrarna, stoppad instrumentpanel mm. Denna utrustning som alltså var extrautrustning i USA blev på så sätt standardutrustning i Sverige. Alla bilar verkar ha sålts med 80 hk motor, men både automatlåda och manuell låda förekommer. Den manuella lådan var 3-växlad på 1960 (enda alternativet) men för 1961 verkar man istället bara ha beställt bilar med 4-växlad låda (liksom alla efterföljande år). Den svenska broschyren har dock med även den 3-växlade lådan 1961, men jag har inte sett någon bil utrustad på det sättet.


Corvair byggdes under 1960 och 1961 även i Danmark och i Belgien, och vi har några stycken av dessa bilar i Sverige. I USA pratar man om CKD (Completely Knocked Down) vilket innebär att man från USA sände över byggsatser med bildelar till de europeiska fabrikerna, som sedan byggdes ihop här. När man lackerade dessa bilar valde man inte Chevrolets kulörer, utan man tog någon kulör som man hade tillgänglig, till exempel någon kulör från en Opel (i åtminstone Danmark byggdes även Opel i samma fabrik som man satte ihop Corvair i). För de Belgienbyggda bilarna verkar man ha sytt inredningarna på plats i Belgien. De Belgienbyggda bilar jag har sett har nämligen alla haft exakt samma inredning, i röd och vit galon oavsett karossfärg på bilen, och de skiljer sig från de inredningar man gjorde i USA. Danskbyggda bilar verkar dock ha fått samma inredningar som USA-byggda bilar, med den skillnaden att alla bilar verkar ha fått grå inredning. Grått passade väl bra oavsett vilken kulör man valde att lacka bilen i antar jag.


Bilar som är byggda i Europa har en lite annan uppbyggnad av chassienumret. Det börjar antingen med IC (som står för International Copenhagen, på danskbyggda bilar alltså) eller CA (Continental Antwerpen, belgienbyggd). Efter det kommer modellkoden (5 siffror), vilken är densamma som för USA-byggda bilar. Sedan kommer antingen bokstaven S eller P. S står för synchromesh (manuell låda) och P står för Powerglide (automatlåda). Slutligen kommer ett 4-siffrigt löpnummer (de USA-byggda hade ju alltid 6-siffrigt löpnummer). Löpnummerserien var troligen gemensam med andra bilmodeller som byggdes på samma fabrik. I exempelvis Danmark byggdes nämligen endast 408 stycken Corvair av 1960 års modell och 144 stycken av 1961 års modell (uppgiften kommer från Corvairhistorikern Dave Newell), och löpnumren går betydligt högre upp än så. För Belgien har jag inga produktionssiffror.


Specifikt för

1962-63

GM Nordiska verkar ha ändrat taktik angående vilka Corvairmodeller man skulle sälja i Sverige. Man satsade till största delen på 2-dörrars Monza. Även motormässigt tänkte man om och satsade på 102 hk-motorn istället för 80 hk som tidigare. En del Monza Spyder (med 150 hk turbomotor) såldes nog också, men då det inte går att läsa ut av chassienumret om bilen är en vanlig Monza eller en Spyder så är det svårt att uttala sig om hur många som var Spyder.


1963 lanserade man i USA en speciell ekonomiutväxling på 3,08:1 istället för den vanliga 3,27:1, och denna utväxling fanns endast denna årsmodell. Den gick bara att få ihop med 102 hk-motorn och 4-växlad låda. Detta var något som GM Nordiska nappade på, de beställde alla manuella Corvairer med denna utrustning. 3,08 blev alltså standardutväxlingen i Sverige om du köpte en 102-hästars Corvair med manuell låda. Så säger i alla fall den svenska försäljningsbroschyren för 1963.


1964 fortsatte att ha Monza som huvudinriktning för de bilar som togs in till Sverige. Inte heller detta år tog man hem bilar med minsta motorn (95 hk) utan satsade på den lite starkare 110 hk-motorn (om det inte var en Spyder som ju hade 150 hk). Detta år fick ju Monza Spyder en egen chassinummerserie, så att man lätt kan särskilja dem från en vanlig Monza. Av de Corvair 1964 som idag finns i Sverige är en ganska stor andel Spyder (mer än en tredjedel).


1965 var de bilar som såldes i Sverige byggda i Canada. Liksom tidigare år beställde man hem bilar som extrautrustades med stoppad instrumentpanel, två-hastighets vindrutetorkare mm, vilket blev standardutrustning i Sverige. De modeller som såldes var 2- eller 4-dörrars Monza med 110 hk motor (automat eller 4-växlad manuell) samt Corsa som bara togs hem i 180 hk-utförande (turbo) med 4-växlad låda.


1966 Även detta år importerades Canadabyggda Corvairer till Sverige. Stoppad instrumentpanel och två-hastighets torkare blev standardutrustning även i USA, så GM Nordiska behövde inte längre köpa till denna utrustning på bilarna de beställde. Modellutbudet var samma som 1965, med den skillnaden att Monza endast togs in med 140 hk-motorn med 4 förgasare, alltså det starkaste motoralternativet som fanns i Monza-serien. Det var det enda året som man kunde få denna motor i Sverige.

För 1967 och senare årgångar lagerfördes inte Corvair i Sverige. GM valde för den svenska marknaden att satsa på Camaro istället.


Årlig försäljning

Hur många Corvair såldes genom GM Nordiska? Jag har för vissa år hittat uppgifter om hur många Corvair som såldes i Sverige, men de talar bara om hur många bilar som såldes per kalenderår, inte per årsmodell. Som exempel kan ju en 1962 års modell av Corvair ha sålts och registrerats redan hösten 1961, och då hamnar den ju under 1961 i statistiken. Blev den däremot inte såld förrän 1963 så hamnar den ju under 1963 i statistiken. Att bilar inte såldes förrän nästkommande år var nog inte ovanligt för amerikanska bilar under den här tiden, då generalagenterna tog hem bilar ”på chans” och ställde i lager för att ha något att sälja den dagen en kund dök upp, leveranstiden blev annars orimligt lång. Ford skrev exempelvis på 60-talet i sina Mustangbroschyrer att icke lagerförda modeller kunde tas hem på specialorder, men man fick då räkna med 3 månaders leveranstid. Att man tog hem bilar utan att ha någon köpare bekräftas även av att det finns med försäljningssiffror för Corvair under 1967 och 1968. Siffrorna måste gälla kvarblivna exemplar av tidigare årsmodeller som man inte hade lyckats sälja tidigare.


Registreringsstatistik

1960: 228 st

1961: 240 st

1962: 114 st

1963: 81 st

1964: 47 st

1965: 61 st

1966: 50 st

1967: 8 st

1968: 2 st               Källa: Jan Ullén, Beg bilguide 1965-70 samt tidningen Motor